mammor...

Imorse drog jag och malin oss ner på gymmet och tränade lite (när det var stängt, för jag har ju nyckel dit ;))

Det blev både bodypump och gym, det var skönt!

Däremot var det inte skönt att komma hem till en sur mamma som bara klagar på en - gör alla mammor så?!

Får dom liksom en blixt i huvudet deras, också börjar dom, från ingenstans att klaga?

(i mammors hjärnor, om dom har några)
"Hmm, när  Emelie kommer hem ska jag klaga på henne, ojojoj vad jag ska klaga! Också ska jag rota i hennes rum och i hennes väska, eller? Joo, förresten, det ska jag bannemej göra!
Hon ska få så att hon får dåligt samvete, för nu vill jag ta ut min ilska på någon - och det blir ju Emelie för att Jonna är ju på konfirmationsläger......gud vad jonna är en bra tjej!! Nej, åter till emelie, fyfan! HON SKA FÅ!!!"

Eller hur fan går allt till?! Väldigt frustrerande faktiskt...
Är det liksom ett måste när man blir mamma, att man MÅSTE ha ett temperament som går som en bergochdalbana?!

Aja..

Over and out!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0